Kvinnor och alkoholberoende: Stigmatiseringens roll och vägen till hjälp

Forskning, som Feelgoods Jobbhälsorapport 2023 och studier från Sara Wallhed Finn vid Karolinska Institutet, visar att stigmatiseringen är en av de största orsakerna till att kvinnor drar sig för att erkänna sitt beroende. Internationella studier, som de av Anna Shchetinina vid Harvard, bekräftar hur sociala förväntningar och könsroller påverkar kvinnors vilja att söka behandling för alkoholproblem.

Särskilt mödrar som dricker, under graviditeten eller med små barn, möter hårda moraliska domar. Samhällets stränga syn på mödraskap innebär att alkoholproblem bland kvinnor inte bara ses som ett hot mot deras egen hälsa, utan även deras barns. Detta gör att många kvinnor döljer sitt beroende och förvärrar sitt problem innan de vågar söka hjälp.

– Kvinnor förväntas vara perfekta mödrar och har svårt att erkänna sina alkoholproblem. De känner ofta att de döms hårdare än män, vilket gör det svårt att nå dem i tid, säger Annika Håkansson, platschef på Nämndemansgården Blentarp.

Moraliska standarder och social skam

Historiskt sett har samhället betraktat kvinnors alkoholproblem som omoraliskt och ansvarslöst. Medan mäns drickande ofta accepteras, anses kvinnors alkoholkonsumtion vara ett tecken på att de förlorat kontrollen. Detta förstärker kvinnors känsla av skam och skuld, vilket hindrar dem från att söka hjälp. Sara Wallhed Finns forskning visar att kvinnor med långvarigt beroende upplever en dubbel bestraffning – dels för sitt drickande, dels för att bryta mot samhällsnormer kring kvinnlighet.

– Vi måste arbeta för att bryta stigmat kring kvinnors alkoholberoende för att kunna erbjuda den hjälp de behöver, säger Sara.

Det är en bild som Annika bekräftar utifrån sin erfarenhet av att arbeta med behandling:– Förväntningarna på att mödrar ska vara felfria gör att alkoholproblem hos kvinnor ses som ett dubbelt hot, både mot deras egen hälsa och mot deras barn, säger hon.

Samhällets syn på mödraskap gör att kvinnor som dricker under graviditeten eller med små barn inte bara kritiseras för sitt eget beteende, utan även anklagas för att skada sina barn.

Könsnormer och dubbla standarder

Det historiska perspektivet förklarar också varför kvinnor med alkoholproblem stigmatiseras mer än män. Genom historien har mäns drickande ofta setts som socialt accepterat medan kvinnor som dricker betraktas som omoraliska. Alkoholkonsumtion bland kvinnor kopplas till förlust av kontroll och ansvarslöshet, vilket strider mot förväntningarna på kvinnor som vårdande och behärskade.

– Män bedöms utifrån individuella problem, medan kvinnors beroende ställs i relation till deras förmåga att vara goda mödrar eller partners, säger Annika.

Kvinnor står även inför risken att förlora vårdnaden om sina barn om de erkänner sitt beroende, vilket gör att de ofta drar sig för att söka hjälp. Detta skapar ett moment 22, där rädslan för sociala konsekvenser förstärker deras skam och hindrar dem från att söka behandling.

Vägen framåt: Minska stigmatiseringen

För att effektivt hjälpa kvinnor med alkoholberoende behöver vi minska stigmat och skapa trygga miljöer där de kan söka hjälp utan rädsla för att dömas. Nämndemansgården anpassar behandlingen för att möta kvinnors unika behov. En behandling som är anpassad efter kvinnors specifika behov, och som också tar hänsyn till underliggande trauman som misshandel eller svåra livssituationer – vilket ofta är mer regel än undantag – är avgörande för att ge rätt stöd.

– När kvinnor kommer till behandling måste vi hjälpa dem att fokusera på sina egna behov, säger Annika på Nämndemansgården. Många kvinnor har tappat bort sig själva i svåra livssituationer som misshandel eller trauma. Behandlingen kan inte bara fokusera på beroendet utan även på de underliggande trauman som format deras liv.

Forskning visar att könsroller påverkar kvinnors benägenhet att söka hjälp. Medan stigmatiseringen kring andra psykiatriska diagnoser, som depression, har minskat över tid, har den för alkoholberoende varit oförändrad i över 30 år. Alkoholberoende är en av de mest stigmatiserade psykiatriska diagnoserna, vilket visar att mer måste göras.

Kunskap om alkoholberoende och stigma behöver öka i samhället och bland vårdpersonal. Att förstå att beroende varierar i svårighetsgrad och att de flesta återhämtar sig är viktigt för att minska stigmat. Språk spelar också en avgörande roll – termer som "missbrukare" bör ersättas med neutrala uttryck som "skadligt bruk" eller "beroende". 

Primärvården kan också spela en central roll i att minska strukturell stigmatisering, då studier visar att detta är ett föredraget alternativ för både hög- och låggradigt stigmatiserade individer. 

Stödet till närstående är också viktigt. Läs mer om vilket stöd Nämndemansgården erbjuder här. 

Nämndemansgården strävar efter att möta dessa behov genom att erbjuda stöd som tar hänsyn till kvinnors livssituationer och trauman. Först när vi lyfter bort skulden och skammen kan fler kvinnor våga ta det första steget mot ett nyktert liv och återta kontrollen över sin hälsa och framtid.