Om beroende En komplex problematik

Att förneka sitt beroende handlar ofta om att lura sig själv. Det är ett sätt att hantera motsättningen mellan vad man egentligen vill och vad man faktiskt gör. I stället för att se verkligheten som den är, utvecklar man olika försvar, som förnekelse. Det är viktigt att förstå att det inte handlar om en medveten lögn med avsikten att skada någon – även om resultatet ofta kan bli smärtsamt för både den som har ett beroende och de runt omkring.

Förnekelse är ett kraftfullt försvar. Men att bryta igenom det är inget som sker genom konfrontation. Det krävs ett professionellt och stöttande förhållningssätt för att hjälpa någon att våga möta sig själv och sin situation. Detta är en process som kan ta tid och kräver både tålamod och förståelse.

Oavsett hur stort ditt problem är, eller vilken relation du har till en person med problem, kan vi erbjuda stöd. Våra tjänster är heltäckande och skräddarsydda utifrån behov.

Ett riskbruk innebär en konsumtion av alkohol som är högre än vad som anses hälsosamt och kan delas upp i två kategorier: hög genomsnittlig konsumtion och intensivkonsumtion.

Hög genomsnittlig konsumtion definieras som 10 standardglas eller mer per vecka, medan intensivkonsumtion innebär att dricka 4 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle, en gång i månaden eller oftare.

Riskbruk är inte beroende, men det kan med tiden utvecklas till ett allvarligare problem om det inte åtgärdas. Skillnaden mellan riskbruk och beroende ligger ofta i graden av kontroll och påverkan på det dagliga livet.

Skillnad mellan riskbruk och beroende

De flesta som har ett problem med alkohol ligger i kategorin riskbrukare, inte beroende. Riskbruk innebär inte bara att dricka över gränsen för skadlig konsumtion, utan kan också handla om att utsätta sig för fysiska, psykiska eller sociala konsekvenser trots att mängden alkohol är under den skadliga nivån. Faktorer som ångest, depression, ensamhet eller kronisk smärta kan förvärra riskbruket och göra att alkoholbruket blir ett sätt att hantera dessa känslor, vilket ökar risken för långsiktiga problem.

Flera faktorer spelar in för att ligga i riskzonen

• Ångest
• Kronisk trötthet
• Sömnproblem
• Nedsatt arbetsminne
• Depression
• Isolering/ensamhet
• Frekvent sjukskrivning
• Blodtryck

Misstänker du att du eller någon du känner har problem med alkohol? Kontakta oss så hjälper vi dig. 

Alkoholberoende kan vara olika allvarligt beroende på individ och situation, men det som förenar är att alkoholen får en onaturligt stor roll i vardagen. Trots att man är medveten om de negativa konsekvenserna kan det vara svårt att sluta dricka. Vissa har utvecklat ett allvarligt beroende med många symptom som påverkar alla delar av livet, medan andra befinner sig i ett skadligt bruk som kan vara svårt att särskilja från ett beroende.

Ett utbrett problem

Idag använder vi oftare termen alkoholberoende istället för alkoholism. Det senare känns ofta laddat och associeras med att ha "supit bort allt". Alkoholberoende å andra sidan beskriver mer precist ett tillstånd där alkoholen kontrollerar livet, oavsett vem du är eller var du kommer ifrån. Detta problem är fortfarande utbrett, och drabbar människor i alla samhällsgrupper.

I Sverige har ungefär en miljon människor en riskabel alkoholkonsumtion, och cirka 300 000 av dessa är beroende. Gränsen mellan skadligt bruk och beroende är ibland svår att dra.

Hur allvarligt är ditt alkoholberoende?

Allvaret i ett alkoholberoende avgörs av flera faktorer. Det handlar om personens individuella förutsättningar och motiv till att dricka. Enligt DSM V, en diagnostisk manual, bedöms graden av alkoholberoende utifrån hur många symptom en person uppfyller. Ju fler symptom, desto allvarligare är beroendet.

Vem blir beroende?

En människa med ett alkoholberoende kan vara vem som helst. Vilken samhällsklass man kommer ifrån, vilket yrke, kön eller ålder man har spelar ingen roll. Det vi vet är att arv och miljö tillsammans med biologiska och psykologiska faktorer kan öka sårbarheten att utveckla alkoholberoende. När väl alkoholberoendet kopplat greppet har man inga fördelar i sin sociala status eller historia.

Vem är alkoholberoende?

En alkoholberoende person är helt enkelt någon som inte klarar att hantera alkohol på ett sätt som de flesta andra gör. Konsekvenserna blir större och det man egentligen söker i alkoholen är något som inte alkoholen kan ge. Alkoholen har mer eller mindre tagit över rollen som närmaste förtrogen medan familj, vänner, arbetsgivare och andra får stå tillbaka. Detta skapar en problematik som man behöver rätt hjälp med. Det går att bryta och skapa förändring.

Symtom på alkoholberoende

• Känslan av ett starkt begär efter alkohol
• Konsumtionen ökas för att bli berusad
• Mår dåligt när personen inte dricker
• Konsumtionen ökar och under en längre tid
• Toleransnivån ökar
• Dricker för att må bra
• Dricker i smyg eller ljuger om sin konsumtion
• Sociala och ekonomiska konsekvenser är inte ovanligt

Misstänker du att du eller någon du känner har problem med alkohol? Kontakta oss så hjälper vi dig. 

Spelberoende delar många likheter med kemiskt beroende, men har samtidigt sina unika och subtila kännetecken som gör det särskilt förrädiskt. Kombinationen av den ständiga tillgängligheten, ökad tid framför en skärm, ekonomiska problem och ett intensivt begär att vinna tillbaka förluster, ofta i kombination med stress och ångest, kan leda till allvarliga konsekvenser. Det unika med spelberoende är jakten på att vinna tillbaka förlusterna – till varje pris – medan insikten om konsekvenserna gradvis försvinner. Det är denna destruktiva cykel som gör spelberoendet så svårt att bryta.

De senaste åren har förståelsen för spelberoende ökat i samhälle och idag är det klassat som en riktig sjukdom jämställd med alkoholberoende.

Vad innebär ett spelberoende?

När ditt spelande går ut över din ekonomi, dina relationer eller ditt arbete – då är ett spelberoende etablerat. Det som tidigare var ett roligt tidsfördriv går över till ett destruktivt beteende som raserar relationer, ekonomi, den fysiska och psykiska hälsan.

Snabba spel mest beroendeframkallande

De spel som framkallar mest beroende är snabba spel med höga vinster – och där det finns en viss skicklighet inblandad. Det kan till exempel handla om olika spelautomater, nätpoker eller online-casinon. Många som spelar gör det inte bara för pengarna, utan även för att dämpa ångest eller andra negativa känslor. Spelandet ger en kick och ett glädjerus som kan vara lika beroendeframkallande som till exempel alkohol och droger.

Bryta ett spelberoende?

Att sluta spela är svårt, men det går att bryta ett spelberoende. Men ofta behöver man hjälp utifrån. Det första som behöver göras är att sluta jaga förlusten och att våga se verkligheten som den är. Först då kan man be om hjälp för att försöka förändra sitt beteende och sin situation.

Det är även viktigt att involvera anhöriga vid ett spelberoende, då de kan fungera som ett stöd. Men det finns några saker som du som anhörig kan tänka på vid ett spelberoende.

Symtom på spelberoende

• Tankarna går ofta på spel
• Insatserna ökar parallellt med ökade förluster
• Förlorade pengar ska vinnas tillbaka
• Brottsliga handlingar för att finansiera sitt spel
• Lånar pengar av familj och vänner
• Isolerar sig från sin omvärld
• Ljuger om sitt spelande för familj och vänner
• Spelar för att bedöva sina känslor som att slippa tänka på något problematiskt

Misstänker du att du eller någon du känner har problem med spelande? Kontakta oss så hjälper vi dig. 

Drogberoende är en komplex sjukdom som påverkar både kropp och psyke. Det utvecklas ofta över tid, där användningen av droger gradvis går från att vara frivillig till att bli en tvångsmässig handling. Detta beror på hur droger påverkar hjärnans belöningssystem och skapar ett starkt sug efter drogen, trots negativa konsekvenser för individens hälsa, relationer och livssituation.

Ett drogberoende kan drabba vem som helst, oavsett bakgrund eller livssituation. Det är viktigt att förstå att beroende inte handlar om brist på viljestyrka, utan är ett medicinskt tillstånd som kräver professionell behandling.

Symtom på drogberoende

• Humörsvägningar
• Sociala- och ekonomiska konsekvenser
• Presterar sämre
• Korta och plötslig frånvaro på arbete
• Ljuger
• Inåtvänd och tar avstånd
• Nedstämd eller deprimerad

Misstänker du att du eller någon du känner har problem med droger? Kontakta oss så hjälper vi dig. 

Läkemedelsberoende är ett problem som ofta utvecklas i tysthet, från en legitim behandling till ett allvarligt missbruk. Det kan handla om både receptbelagda och receptfria läkemedel, särskilt de som innehåller opioider, lugnande medel eller sömntabletter. För många kan beroendet smyga sig på utan att man märker när användningen övergår från ett medicinskt behov till ett destruktivt mönster. Problemet är ofta osynligt för omgivningen, vilket kan göra att den som lider känner sig isolerad och fast i ett nedbrytande missbruk.

Läkemedel mot smärta, ångest eller depression fyller en viktig funktion och kan vara en ovärderlig hjälp för många. Men samtidigt finns en risk att användningen övergår till att bli ett beroende. Eftersom läkemedel är legala och ofta skrivs ut av en läkare, kan lidandet pågå under lång tid innan man förstår att hjälp behövs. Den svåra balansgången ligger i att hantera det ursprungliga behovet av medicinen samtidigt som man kämpar med att bryta beroendet.

Symtom på läkemedelsberoende

• Isolerad och inåtvänd
• Förlorat intresse för tidigare favoritaktiviteter
• Beteendemönster förändras
• Humörsvängningar
• Förändrat sömnmönster och rutiner
• Röda och glansiga ögon
• Rinnande och snörvlande näsa

Misstänker du att du eller någon du känner har problem med läkemedel? Kontakta oss så hjälper vi dig. 

Är du här och läser för att du känner oro för någon nära? Vi vet av erfarenhet att de som lever nära någon med ett beroende ofta mår lika dåligt som den som har beroendet. Att vara anhörig till någon med ett beroende kan vara oerhört påfrestande och skapa känslor av frustration, sorg och maktlöshet. Du kanske känner dig osäker på hur du bäst kan hjälpa, eller om ditt stöd kanske till och med förvärrar situationen. Här vill vi hjälpa dig att förstå din roll, och hur du kan ta hand om både dig själv och din närstående.

Är du anhörig, medberoende eller vuxet barn?

Symtomen på att leva nära någon med ett beroende kan vara många och drabba alla som är anhöriga. Men begrepp som medberoende har blivit vanliga, och det kan vara svårt att veta var man själv står. Vad innebär egentligen att vara anhörig, medberoende eller vuxet barn? Här går vi igenom skillnaderna.

Vad är en anhörig?

En anhörig är en familjemedlem, nära vän, arbetskamrat eller chef – någon som har en relation till den beroende personen. Det är en bredare definition som innefattar alla som påverkas av beroendet i deras närhet.

Vad är medberoende?

Medberoende, som också kallas anpassningssyndrom, är när du blir så upptagen av en annan persons beroende att ditt eget liv och ditt känslomässiga tillstånd påverkas starkt av deras beteende. Du kanske känner ett behov av att kontrollera och hantera den beroende för att själv må bra. När personen dricker eller använder droger påverkar det ditt humör negativt, men när de är nyktra eller stabila känner du glädje. Det här mönstret gör att du kan börja styra den beroendes beteende i hopp om att själv må bättre – vilket i sin tur riskerar att förvärra situationen.

Vad är ett vuxet barn?

Vuxna barn är personer som vuxit upp i en miljö präglad av beroende eller psykisk ohälsa. Den typen av uppväxt leder ofta till att man utvecklar överlevnadsstrategier som kan påverka ens liv på olika sätt i vuxen ålder. Dessa mönster går dock att arbeta med och förändra.

Beroende – en familjesjukdom

Beroende påverkar inte bara den som har det, utan hela familjen och ofta även närstående utanför den direkta familjen. Alla som står nära en person med beroende drabbas på olika sätt, både känslomässigt och socialt. Förutom den oro och stress som kan uppstå, är det vanligt att familjemedlemmar börjar anpassa sina liv kring den beroendes beteende. Det kan handla om att täcka upp för den beroende, att hantera situationer där beroendet skapar problem, eller att försöka undvika konflikter. Detta gör att hela familjesystemet påverkas och att dynamiken inom familjen förändras.

Eftersom beroende är en familjesjukdom, är det inte bara den beroende som behöver hjälp. Att enbart fokusera på den beroendes behandling kan göra att problemen kvarstår i familjen. Det är därför viktigt att hela familjen eller de närstående får stöd och vägledning för att bryta de negativa mönstren och skapa en hållbar förändring för alla inblandade.

Vi finns här för att stötta både dig och din närstående på vägen mot förändring.

Läs mer om medberoende här.

Rädslan för abstinens är ett av de vanligaste skälen till att människor skjuter upp. Den är befogad, och den går att göra något åt.

När kroppen vant sig vid alkohol, läkemedel eller droger reagerar den när tillförseln upphör. Det kan handla om oro, skakningar, svettningar, illamående, hjärtklappning och svår sömnlöshet. Vid alkohol och vid lugnande läkemedel kan abstinensen i vissa fall bli medicinskt allvarlig, med kramper eller förvirringstillstånd.

Dricker du dagligen eller i stora mängder, eller använder du bensodiazepiner regelbundet: sluta inte tvärt på egen hand. Kontakta oss, din vårdcentral eller närmaste beroendemottagning först. Vid akuta symtom, ring 112.

Hos oss sker avgiftning med läkare och sjuksköterskor närvarande, med läkemedel som dämpar symtomen och med tillsyn dygnet runt. De flesta beskriver det efteråt som betydligt mindre dramatiskt än de föreställt sig. Avgiftningen är inte behandlingen. Den är det som gör behandlingen möjlig.

Ångest, depression, sömnproblem, tidigare trauman och neuropsykiatriska tillstånd förekommer betydligt oftare hos personer med beroende än i befolkningen i stort. Ofta går det inte att avgöra vad som kom först, och det spelar mindre roll än det verkar.

Det som spelar roll är att bara ett av problemen sällan går att behandla i taget. Slutar du dricka utan att göra något åt ångesten som drickandet dämpade, kommer ångesten tillbaka med full kraft. Det är en av de vanligaste orsakerna till återfall.

I vår behandling arbetar psykologer, läkare, sjuksköterskor och socionomer tillsammans, med tolvstegsprinciper, KBT, MET och medicinsk behandling. Upplägget sätts efter dig, inte efter en mall.

Det här är det som stoppar många. Att man inte vet vad man startar.

1. Du hör av dig. Ring 020-20 20 75 eller fyll i formuläret här på sidan. Du behöver inte ha bestämt dig för något, och du behöver inte kunna beskriva situationen bra. Det räcker att du säger att du undrar.

2. Vi pratar. Ett första samtal där du berättar hur det ser ut, och vi frågar. Det handlar om att förstå din situation, inte om att sätta en etikett på dig. Vi bedömer ingenting utan att veta.

3. Du får ett förslag. Vi föreslår vad som skulle passa dig, hur lång tid det tar, vad det kostar och olika finansieringsalternativ. Sen bestämmer du. Ett förslag är inte ett åtagande.

4. Behandling och tiden efter. Behandling på internat, i öppenvård eller digitalt. Individuellt eller i grupp. Efterbehandlingen är den del som avgör mest på lång sikt, och den pågår långt efter att den intensiva delen är slut.

Det svåraste är ofta känslan av att vara ensam om det här. Att alla andra klarar av något som du inte klarar.

Vi har hjälpt tusentals människor sedan 1987. Chefer, sjuksköterskor, byggare, föräldrar, pensionärer, tjugoåringar. En del av dem har berättat sin historia.

Läs personliga berättelser från våra klienter här