Varför ökar psykisk ohälsa bland yngre? Varningstecken och symtom

Vad är psykisk ohälsa och varför ökar den bland yngre? Vilka symtom och varningstecken finns? Och hur ser kopplingen till alkohol och droger ut?

Alarmerande siffror bland yngre svenskar

Bland barn i åldrarna 10-17 år ökade den psykiska ohälsan med mer än 100 procent under perioden 2006-2016, enligt Socialstyrelsen. För unga vuxna (18-24 år), var ökningen närmare 70 procent. De diagnoser som främst bidrar till utvecklingen är depression och olika ångestsyndrom. Skadligt bruk och beroende av olika substanser ökar också, särskilt bland unga män.

Vad är psykisk ohälsa?

Psykisk ohälsa är ett vagt begrepp, som är svårt att definiera. Ofta används uttrycket när man pratar om de olika psykiska sjukdomar som det finns diagnoser för. Det kan vara till exempel personlighetsstörningar, psykossjukdomar, depression, panikångest, utbrändhet eller ätstörningar. Men det går också att använda uttrycket psykisk ohälsa på ett bredare sätt, och då kan det innebära mycket mer än de väldefinierade sjukdomarna.

Att inte fungera och utvecklas normalt

Psykisk ohälsa kan alltså även handla om mer allmänna problem. Sådana som inte räknas som en regelrätt psykisk sjukdom, men som ändå har med den mentala hälsan att göra. Det kan handla om sådant som sömnproblem, ångest, sorg eller stress. Då är psykisk ohälsa helt enkelt något som gör det svårare för oss att fungera och utvecklas normalt i vardagen.

Vad orsakar den psykiska ohälsan bland yngre?

Folkhälsomyndigheten har tidigare släppt en rapport om varför psykisk ohälsa ökar bland barn och unga – och lyfter där fram några troliga anledningar:

• En sämre fungerande skola – med sjunkande skolprestationer och ökande skolstress.
• En mer orolig arbetsmarknad med högre krav på utbildning och kompetens.
• Ökade inkomstskillnader i samhället, som bland annat kan ge psykosomatiska symptom hos exempelvis skolelever.

Däremot har man ännu inte kunnat få fram tillräcklig forskning om hur digitala medier påverkar den psykiska hälsan. Men antagligen är påverkan stor – och inom några år väntas det komma tillförlitliga forskningsresultat även kring detta.

Relationen inom familjen har blivit bättre

Relationen mellan barn och föräldrar eller ett förändrat föräldraskap tycks inte ha påverkat utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga. Föräldrars sätt att uppfostra sina barn har blivit mindre auktoritärt sedan 1980-talet. Folkhälsomyndighetens sammanställning tyder på att ett mindre auktoritärt föräldraskap minskar risken för att barnen ska utveckla psykisk ohälsa. Det finns dock ett värde att jobba med relationerna i familjen när det har uppkommit brott i förtroende och kommunikation.

Unga kvinnor mår sämre än männen

Folkhälsomyndigheten har tittat på andelen barn och unga vuxna som haft minst ett vårdtillfälle inom slutenvård, eller specialiserad öppenvård för någon psykiatrisk diagnos. Enligt denna definition handlar det om närmare 190 000 barn och unga vuxna som under 2016 hade någon form av psykisk ohälsa. Det fördelas på följande vis:

• Cirka 8 procent av flickor (10-17 år)
• Cirka 10 procent av pojkar (10-17 år)
• Cirka 10 procent av unga män (18-24 år)
• Cirka 15 procent av unga kvinnor (18-24 år)

Psykisk ohälsa och beroende går ofta hand i hand

Mer än hälften av alla med en beroendeproblematik har även en parallell problematik i form av depression, ångest eller annan form av psykisk ohälsa. Samsjuklighet är det begrepp som används när något av dessa problem har diagnosticerats tillsammans med ett beroende. Och beroende och andra psykiska diagnoser har en tendens att förvärras i varandras sällskap.