Många riskkonsumerar - få vill förändras
Feelgoods hälso-, arbetsmiljö- och livsstilsundersökning (HALU) visar att över 20 procent av yrkesarbetarna har en riskkonsumtion av alkohol. Bland tjänstemän är siffran drygt 16,7 procent. Trots detta är viljan till förändring låg. Av dem som uppger att de dricker alkohol fyra gånger i veckan eller oftare är det endast tre av tio som är beredda att minska sitt intag.
Resultaten pekar på en viktig utmaning i dagens arbetsliv: många lever med vanor som kan påverka både hälsa och arbetsförmåga, men få ser behovet, eller möjligheten, att göra en förändring.
En bred bild av arbetslivet i Sverige
Varje år besvarar omkring 20 000 personer de cirka 140 frågorna i HALU. Deltagarna representerar ett brett urval av yrken, branscher och arbetsplatser med koppling till företagshälsa runt om i landet. Undersökningen speglar inte hela Sveriges arbetsliv, men ger en representativ bild av typiska arbetsplatser med en koppling till företagshälsa runt omkring i landet.
Samtidigt vet vi att hälsan inte formas enbart på jobbet. Faktorer som kost, motion, återhämtning och alkoholkonsumtion spelar en avgörande roll, och undersökningen innehåller därför ett helt avsnitt dedikerat till dessa frågor om livsstil.
Riskkonsumtion – hur påverkar det mig och mina kollegor?
Riskkonsumtion innebär en förhöjd risk för negativ påverkan på både individens hälsa och arbetsprestation. En ohälsosamt hög alkoholkonsumtion kan på sikt leda till såväl fysiska som psykiska besvär, såsom förhöjt blodtryck, huvudvärk, magproblem, sömnsvårigheter, irritation och nedstämdhet.
Det som gör riskkonsumtion särskilt utmanande är att de tidiga tecknen ofta är diffusa. Symtomen kopplas sällan direkt till alkohol och kan därför gå under radarn – både för individen själv och för omgivningen. Många söker vård för återkommande besvär som i grunden hade kunnat förebyggas genom förändrade vanor.
Riskkonsumtion påverkar inte bara den enskilda medarbetaren. På organisationsnivå kan det leda till ökad sjukfrånvaro, sänkt produktivitet, försämrat samarbete och i förlängningen ökade kostnader. Eftersom varningssignalerna ofta är subtila blir problemen tydliga först när de redan fått fäste.
Här spelar arbetsgivaren en viktig roll. Att arbeta förebyggande med levnadsvanor är inte en kontrollfråga, det är en investering i hållbara medarbetare och ett långsiktigt välmående arbetsliv. Med rätt stöd, kunskap och strukturer går det att sänka trösklarna för förändring och skapa en kultur där det är okej att ta hjälp i tid.
Tidiga insatser gör stor skillnad
Genom att lyfta frågan om alkohol på ett lugnt och professionellt sätt kan arbetsplatser bidra till ökad medvetenhet, tidigare insatser och minskat lidande, både mänskligt och organisatoriskt. Små förändringar kan få stor effekt, särskilt när de sker i ett sammanhang där hälsa ses som en naturlig del av arbetslivet.
Behöver du eller någon du känner hjälp?
Det finns hjälp att få!
Ring 020 20 20 75 (från utlandet +46 20 75 00) eller mejla info@namndemansgarden.se.