Spelberoende kopplas till långvarig sjukfrånvaro

Forskarna kunde också se att vissa grupper var särskilt utsatta:

• Kvinnor med spelberoende hade högre förekomst av depression, ångest och självmordsförsök, och använde oftare psykofarmaka. De var överrepresenterade i gruppen med konstant hög sjukfrånvaro.

• Personer med låg utbildning löpte upp till tre gånger så hög risk att tillhöra den mest sårbara gruppen. Brist på skyddsnät och sämre tillgång till vård anges som möjliga orsaker.

• Boende i mindre orter hade ofta längre till specialiserad behandling, vilket ökar risken att problemen blir allvarliga innan de uppmärksammas.

– Spelproblematik är ofta något som påverkar en person i stor omfattning på många olika sätt. Det är inte ovanligt att just spelproblem finns i kombination med andra former av skadligt bruk. Över 90 procent av dem som har spelproblem har även minst ett riskbruk av alkohol. Och av erfarenhet vet vi att även läkemedel och droger förekommer, säger Erik Lind, chef på Nämndemansgården.

Ett dolt beroende med långtgående konsekvenser

Spelberoende klassas som ett psykiatriskt tillstånd och drabbar enligt uppskattningar minst 1,3 procent av Sveriges befolkning – motsvarande cirka 105 000 personer. Men mörkertalet tros vara betydligt större. Eftersom det sällan syns utåt kan problemet fortgå länge utan att omgivningen reagerar. I specialistvården får färre än 1 procent av de drabbade en faktisk diagnos.

För den som är spelberoende kan konsekvenserna bli stora: för hälsan, ekonomin, relationerna – och arbetslivet. Att bli långtidssjukskriven kan i sig förvärra situationen, särskilt om det saknas stöd för att återhämta sig både ekonomiskt och psykiskt.

Forskarna bakom studien understryker vikten av:

• Tidig upptäckt inom både hälso- och sjukvård och på arbetsplatser

• Ökad kunskap om vilka grupper som befinner sig i riskzonen

• Bättre stödinsatser till dem som redan är sjukskrivna