Skip to main content
Spelberoende

"Det var game over för mig" – Håkans resa från spelberoendets mörker till ett nytt liv

Håkans resa från spelberoende till ett liv i ärlighet och frihet ger en stark inblick i hur behandling och familjens stöd kan bryta ett destruktivt mönster. Med modet att söka hjälp, delar Håkan sin berättelse om att återta kontrollen över sitt liv och skapa en ljusare framtid.

Jag heter Håkan, är 62 år gammal och har levt med ett spelberoende större delen av mitt liv. Spelandet började tidigt, en oskyldig underhållning, ett nöje som senare förvandlades till ett gift som infiltrerade varje del av min vardag. Länge såg jag det inte som ett problem, men de senaste 12–13 åren tappade jag greppet. Beroendet växte sig starkare och började sluka allt som betydde något.

Det var först 2017 som min fru fick veta. Jag hade hållit min hemlighet från henne, dolt skulder och ursäkter bakom en fasad av falsk trygghet. Att berätta var en befrielse, som om jag långsamt öppnade en dammlucka. Hon hjälpte mig betala av ett av alla lån jag hade tagit för att finansiera mitt spelande. Bankerna var inte sena att ge lån, och jag trodde alltid att en stor vinst skulle komma och rädda mig.

Den sista spelomgången

Men den vinsten kom aldrig. Och när den väl gjorde det, slösade jag bort allt i en blinkning. Min sista spelomgång ägde rum den 27 maj 2023, under en semesterresa med mina söner. Det var då verkligheten blev outhärdlig; jag kunde inte längre gömma mig bakom ursäkter. Jag berättade för mina söner, och direkt efter semestern kontaktade jag min chef och HR. Kort därefter började jag behandlingen på Nämndemansgården i Göteborg.

Behandlingen var helt individuell, utan gruppsessioner eller självhjälpsmöten. Min terapeut blev min vägledare. Vi gick igenom mina mönster, varje beslut och varje konsekvens. Jag lärde mig sätta gränser, inte bara mot mig själv, utan även mot kollegorna som jag tidigare spelat med. Det tog tid, men jag har varit ärlig mot dem som står mig närmast, idag är det slutspelat.

Tidigare fanns där många triggers. En vinst kunde dra mig djupare in i spelvärlden, som en våg som svepte mig bort. Idag är tankarna annorlunda. Jag undviker riskerna, jag vet att jag inte ens kan dricka en öl, eftersom det kan leda mig bakåt. Till och med när Postkodlotteriet hörde av sig berättade jag ärligt om mitt beroende.

"Idag ser jag ljust på framtiden"

Ärligheten är något jag aktivt arbetar med, både mot mig själv och andra. Varje vecka går jag och min fru igenom vår budget, och hon sköter ekonomin. Jag har inte mycket att röra mig med, men det är en frihet i det också. Jag lever för mina söner, deras förtroende är min viktigaste drivkraft. En av dem har sagt att om jag börjar spela igen, så bryter han kontakten. Den tanken är motivation nog.

Mitt liv har förändrats på ett sätt jag aldrig trodde var möjligt. Jag och min fru står varandra närmare än någonsin, vi tar oss tid för varandra och skjuter inte längre upp saker. Jag tränar, sover bättre, är en människa jag trivs med att vara. Jag mår faktiskt bra idag.

Till alla som befinner sig i liknande situationer vill jag säga: tveka inte, sök hjälp. Blockera spelsidor om du måste. Det är inget att skämmas för. Jag ser nu, i efterhand, hur jag borde ha sökt hjälp långt tidigare. Målet nu är att bli skuldfri. Jag har fortfarande avbetalningar till min fru, men vi tar det dag för dag, öppna och ärliga. Jag går inte på självhjälpsmöten, men jag vet att jag alltid kan lita på min familj. Och det är den tryggheten som bär mig framåt.

 

*Håkan heter egentligen något annat och det är inte han på bilden.