Brian - Från utanförskap till behandlare

– Jag var alltid beredd på att få stryk eller bli utsatt på något sätt. Det satte sina spår. Till slut började jag ge tillbaka. Det exploderade. Jag hittade vänner som var lite som jag, de som också stod utanför.

Det var i de kretsarna Brian kom i kontakt med droger för första gången. Från att först ha testat alkohol och cannabis eskalerade missbruket snabbt.

– Jag ville alltid ha mer. Ju tyngre, desto bättre. Det var fullt missbruk. Jag hoppade av gymnasiet och varje dag handlade om att överleva – att alltid spara lite till nästa morgon. När pengarna tog slut fick man hitta andra vägar: stjäla, byta, sälja. Polisen var ständigt närvarande, förhör och narkotikabrott blev en del av vardagen

Insikten om att det inte går själv

Till slut kom insikten att det inte gick längre. Brian förstod att han inte kunde sluta på egen hand och att missbruket skulle kosta honom livet. Han sökte hjälp och hamnade på behandling, där han fyllde 18 år under tiden på behandlingshemmet. Första tiden var tuff, både psykiskt och fysiskt. Kroppen behövde vänja sig av med substanserna, nervsystemet var skadat och hjärnan i obalans.

Efter ett halvår fick han ett återfall, något han idag ser som en viktig vändpunkt. Skulden och skammen var stark, men återfallet blev också en påminnelse om att arbetet inte var klart. När han återvände till behandling började han på riktigt ta itu med sitt beroende. För första gången vågade han prata om sina känslor och tankar, och mötte människor som lyssnade och förstod. Den gemenskap han upplevde när han blev välkomnad av de andra på behandlingshemmet beskriver han som unik – en resa från mörker till ljus.

Tolvstegsprogrammet och gemenskapen

Brian gick tolvstegsbehandling, en process som börjar med att erkänna sitt beroende.

– Steg ett är att erkänna att du har ett problem. Det är en skam att erkänna det du gjort, att du har skadat dig själv och dina nära. Men det är också en befrielse.

Gemenskapen på behandlingshemmet var avgörande.

– Vi satt i en ring, tända ljus, personalen var med. När jag berättade min livshistoria bröt jag ihop och gick ut ur rummet. Då kom sex killar efter mig, en efter en, och sa att det skulle bli bra. Jag hade aldrig upplevt något liknande tidigare.

Idag har Brian varit nykter i snart åtta år. Tre av dem han bodde med under LVU-tiden lever inte längre – de dog av överdoser eller andra drogrelaterade orsaker.

– Det gör mig ännu mer övertygad om att det här jobbet är viktigt. Jag hade lika gärna kunnat vara en av dem.

Internat karmansbo och Idagården HVB, Brians två arbetsplatser.

Från klient till behandlare

Redan under sin egen behandling började Brian drömma om att hjälpa andra.

– När jag såg personalen tänkte jag: det där vill jag göra. Jag ville hjälpa människor som varit där jag själv varit.

Han började jobba inom utslussen, där han hjälpte till med vardagliga sysslor och deltog i föreläsningar och gruppsamtal. Med tiden fick han mer ansvar och höll egna föreläsningar.

– Det kändes naturligt. Jag hade varit på andra sidan och ville ge tillbaka.

Idag arbetar Brian på Karmansbo, ett behandlingshem för vuxna samt på Idagården, ett HVB-hem för unga män. 

– På Karmansbo möter jag människor som ofta har familj, barn eller karriärer. Samtalen blir väldigt djupgående eftersom konsekvenserna av missbruket är så tydliga.

Hans egen resa gör det lättare att relatera till klienterna.

– Jag brukar säga: du lärde dig en gång att hantera det destruktiva livet, fast du inte visste hur i början. Nu sitter du i samma båt fast tvärtom. Om du kunde lära dig det ena, kan du också lära dig att leva nyktert - hur man socialiserar nykter, går till jobbet, bygger upp vardagen.

Beroende är en sjukdom

Brian är tydlig med sin syn på beroende.

– Beroende är en obotlig, fortskridande sjukdom. Många tror att det bara handlar om att sluta. Men det är mycket mer komplext än så.

Han ser ofta barndomstrauman som en grundorsak.

– Många jag möter bär på erfarenheter av utsatthet, mobbning eller otrygghet. Droger och alkohol blir en flykt från känslor man inte vill känna.

En viktig del i behandlingen är att bygga ett nytt socialt liv. Att bryta med gamla miljöer och relationer är svårt men nödvändigt. För Brian själv innebar det att rensa bort alla kontakter från det gamla livet. Han försöker också hjälpa sina klienter att hitta nya sätt att uppleva glädje och gemenskap – genom aktiviteter, träning eller andra sunda vanor.

Brian beskriver Karmansbo som en harmonisk plats där människor får möjlighet att börja om.

– Det är en trygg miljö där personalen verkligen ser människan. Många av oss har egen erfarenhet av beroende, vilket gör att vi kan sätta ord på känslor och förstå på ett djupare plan.

Ett avgörande ögonblick i behandling är när klienten kommer till insikt om sitt problem.

– Att erkänna för sig själv att man har ett beroende är ett stort steg. Skuld och skam är ofta starka känslor, både gentemot sig själv och sina närstående. Vi jobbar mycket med att våga prata om de här känslorna.

Livet efter behandlingen

Att lämna behandlingen innebär en risk att falla tillbaka.

– Man måste vara vaksam på sig själv, sina tankar, känslor och vilka man umgås med. Jag var stenhård. Jag rensade bort varenda kontakt från mitt gamla liv. Annars hade jag inte klarat det.

Han pratar ofta med klienterna om att bygga ett nytt nätverk.

– Det handlar om att börja om från början, hitta människor som stöttar det nya livet. Det går inte att återvända till samma miljö och tro att allt ska bli annorlunda.

Ett arbete fyllt av mening

För Brian är arbetet som behandlare meningsfullt varje dag.

– Det bästa är när man ser att någon verkligen tar till sig det man säger. När en klient som förnekat sitt beroende plötsligt stannar upp och inser: “Han har rätt.” Den stunden är oslagbar.

Han menar att beroendeproblematik ofta är mer konkret att arbeta med än många andra problem.

– I grunden handlar det om samma sak, att våga möta sina känslor och ta ansvar för sitt liv.

Brian vill att fler ska förstå att beroende kan drabba vem som helst.

– Många jag möter är vuxna med jobb och familj. Det handlar inte bara om en viss typ av människor.