Vad händer när du ringer ett behandlingshem?

Du behöver inte säga vem du är, och du förbinder dig inte till någonting. Det första samtalet till Nämndemansgården handlar om dina frågor. I avsnitt 139 av podden Bara en till... berättar vår placeringskoordinator Marie och vår behandlingsansvariga Martina för Nemo Heden hur vägen ser ut från första samtalet till första dagen på behandlingshemmet. Vill du hellre lyssna på samtalet finns det här nedan.

Vem svarar när jag ringer?

Du kommer till Nämndemansgårdens mottagningstelefon (020 20 20 75). Där svarar våra placeringskoordinatorer eller case managers. Vi tar emot samtal från privatpersoner, anhöriga, arbetsgivare, socialtjänst och försäkringsbolag.

Vår uppgift är att lyssna, göra en bedömning av vilken hjälp du behöver och hjälpa dig att hitta rätt behandling. Du ska också känna dig trygg med det som händer härnäst.

Vad brukar den som ringer säga?

Många har väntat länge innan de vågar ringa. Ofta är det första de säger bara: ”Jag behöver hjälp.” Det räcker. Vi ställer några frågor, berättar hur behandlingen går till och tar det därifrån.

Kan jag vara anonym?

Ja. Du behöver inte uppge namn eller personnummer för att ringa och ställa frågor. När det blir aktuellt med inskrivning behöver vi däremot dina uppgifter.

Om det känns för stort att ringa kan du börja med att fylla i vårt formulär, så hör vi av oss till dig. Du kan också mejla oss på info@namndemansgarden.se.

Ringer anhöriga också?

Ja, ungefär hälften av samtalen kommer från anhöriga. Det kan vara någon som oroar sig för sin partner, sitt barn eller en förälder som ännu inte är redo att ta emot hjälp. Våra anhörigterapeuter kan stötta dig även om din närstående inte vill söka hjälp just nu.

Hur snabbt kan jag börja behandling?

Det varierar. Ibland kan det gå redan samma dag, och det är inte ovanligt att börja dagen efter. Ofta går det att komma igång inom en vecka.

Innan du kommer gör vi en bedömning, så att du får rätt insats på rätt plats. Om du behöver hjälp med abstinens kan du först behöva medicinsk behandling. Den kan ges på vår medicinenhet i Blentarp i Skåne eller på ett sjukhus nära den enhet du ska till.

Att kunna hjälpa snabbt spelar roll. Ibland är steget att söka hjälp svårt att ta, och då vill vi finnas där när du är redo.

Vad kostar det och vem betalar?

Det finns flera möjligheter:

Du betalar själv.
Du ansöker om behandling via socialtjänsten. Blentarp och vår öppenvård tar emot placeringar från socialtjänsten. Karmansbo tar emot personer som kommer via arbetsgivare eller betalar privat.
Din arbetsgivare betalar eller bidrar till behandlingen.
En försäkring kan täcka en del av kostnaden. Kontakta ditt försäkringsbolag för att se vad som gäller för dig.
Du kan ansöka om bidrag från en stiftelse. Läs mer om Gittan Craafords stiftelse.

Vem får veta att jag är i behandling?

Vi har tystnadsplikt. Om någon ringer och frågar om du är hos oss lämnar vi normalt inte ut den uppgiften utan ditt samtycke. Din journal får bara läsas av personal som behöver uppgifterna för att ge dig vård.

Det finns vissa undantag i lagen. Vi är till exempel skyldiga att kontakta socialtjänsten om vi misstänker att ett barn far illa. Du får gärna fråga oss om sekretess och vad den innebär i din situation när du ringer.

Finns det någon ni inte kan ta emot?

Ja. Därför gör vi alltid en individuell bedömning. Vi behöver vara säkra på att vi är rätt ställe och kan ge dig det stöd och den vård du behöver. Om du till exempel behöver omfattande hjälp med att gå eller sköta din dagliga hygien, eller har en svår psykisk ohälsa, kan du behöva vård någon annanstans.

Tar du läkemedel som en läkare har ordinerat, till exempel för ADHD eller bipolär sjukdom, innebär det inte i sig att du inte kan komma till oss. Vi går igenom din medicinering som en del av bedömningen och planeringen av behandlingen.

Hur ser den första dagen ut?

Personalen tar emot dig och du får ha ett inskrivningssamtal med en sjuksköterska. Sedan får du se ditt rum, träffa gruppen och komma in i behandlingen. Om du kommer klockan tio kan du vara med i en grupp redan klockan ett. En annan klient brukar också visa dig runt och ta lite extra hand om dig i början.

Många är nervösa ända tills de kliver in genom dörren. En vanlig oro är att man inte ska passa in. Sedan märker man att gruppen består av människor med helt olika bakgrund. Beroende finns i alla samhällsgrupper.

Hur ser en vanlig dag ut?

En del börjar morgonen på gymmet eller med en promenad. Efter frukost följer en föreläsning och sedan ett gruppsamtal med en terapeut. Där kan du berätta vad du känner igen dig i, eller bara lyssna. Efter lunch är det grupp igen.

Från ungefär klockan två är eftermiddagen friare. Då kan du arbeta med egna uppgifter, träna eller ta en promenad. Du har också en egen terapeut och vanligtvis ett enskilt samtal ungefär en gång i veckan. Vissa kvällar finns möjlighet att gå på AA- eller NA-möten.

Grundbehandlingen kretsar kring fem teman. De kan se lite olika ut på våra enheter, men handlar i huvudsak om beroende, känslor, hälsa, värderingar och relationer.

Vilka metoder använder ni?

Vi arbetar med en integrerad behandlingsmodell där tolvstegsbehandling och KBT ingår. Du får undersöka i vilka situationer du tar till alkohol eller droger, vilka känslor som finns där och vad du kan göra annorlunda. Vi börjar också arbeta med återfallsprevention tidigt i behandlingen: Vad utlöser suget? När brukar det komma? Vad kan du göra då?

AA- och NA-möten är frivilliga, men vi uppmuntrar dig att prova. Vi följer också upp hur du mår, bland annat genom skattningar av symtom på depression och ångest vid början och slutet av behandlingen.

Får jag ha kvar mobilen?

Ja.

Kan jag åka hem om jag ångrar mig?

Ja. Behandlingen är frivillig och våra behandlingshem är öppna. Om du vill åka hem ber vi dig att först prata med din terapeut. Ibland kommer viljan att lämna när man är rädd eller när känslorna blir för starka. Men beslutet är ditt. Om du lämnar är du välkommen att höra av dig igen. Det är inget misslyckande.

Det är ovanligt att vi avslutar någons behandling i förtid. Vi vet att motstånd och svåra perioder kan vara en del av behandlingen. Våld, upprepade återfall eller beteenden som gång på gång gör det omöjligt för gruppen att arbeta kan däremot leda till utskrivning.

Hur lång är behandlingen?

Grundbehandlingen är vanligtvis 35 dagar, men längden kan anpassas efter behov. Efter den kan du få fortsatt stöd genom efterbehandling, ofta under ungefär elva månader.

Det finns också boostveckor för dig som tidigare gått i behandling och känner att du behöver fylla på, även om du inte har tagit återfall.

Vad har de som fortsätter må bra gemensamt?

Hopp och gemenskap. Många fortsätter att be om hjälp och hålla kontakten med andra. Det kan vara genom AA eller NA, en fika med någon från behandlingen eller fortsatt terapi.

En behandling löser inte allt på en gång. Men det går att hitta ett sätt att leva i tillfrisknande